Mer glamour åt folket!!!

Elle-galan. Årets fest för partyprissar och modefolket. I början känner jag mig alltid lite som en katt bland hermeliner. Man står där och trängs och svettas och spanar in alla andra som har prinsessklänningar, galna outfits och är allmänt apsnygga. Men så går kvällen och det är skumpa, fest, vänner, coola människor, fet musik och allmänt hög stämning. Och så precis då där och då är livet en fest. Depp och vabbjanuari känns sjukt långt borta och allt är så där varmt, bubbligt och lite allmänt crazy! Och med tanke på all uppståndelse som är runt den här festen så måste det ju sägas: alla verkar fett sugna på lite mer glamour och party!!!!

Alltså: nu hade jag ju svart som är lite otypiskt mig, men jag kände mig (kanske just därför så otroligt exklusiv och snygg i min Greta-klänning med ett minisläp. Älskar också det breda skärpet som knöts i midjan! Såg ju ut som att jag hade värsta Jessica Rabbit-figuren 😂😂😂. Men alltså. Vilken tid det tar att vara så där topp-pinglig. Fixa hår, makeup, smycken, kläder, skor, facet, stilen…Jag var helt färdig när jag var klar och Sanna undrade va fan det var med mig, ”Det är ju som att prata med en full”. ”Vad är det med dig?” Jag bara. ”Jag är så stressad”. Haha. Tur att jag bara går på Elle-galan en gång per år.

I år var det ju Icona Pop som ledde galan och jag tycker att dom är så otroligt snygga och coola. Nu föredrar jag ju Kakan Hermansson, men hon kanske inte alltid kan leda galan…
Jag och Sanna gick dit tillsammans och gon var så otroligt fin i sin glitterklänning och med magen. Skönt att inte vara den som är på smällen för en gångs skull, haha.

Hela helgen har varit som en enda stor fest. Kalas både fredag, lördag och söndag. Igår var vi på Iris 3-årskalas och idag fyllde min kompis Frida år. Nu är jag halvt medvetslös…Skriver mer i morgon om galan! Sov gott puss ❤️❤️❤️😍😍🙌

Oskar
 

Gölli gölli Frasse

Alla som har haft en 1-åring vet att dom är galna små bananer. På ett helt underbart sätt. Dom snicksnackar. Skrattar som att varje sekund var standup. Kramas. Gosar. Kör på i 180. Flirtar med alla. Går som pingviner. Äter som hundar. Totalt oemotståndliga!!! Frasse. Jag bara måste få göllfjölla ihjäl honom!!!! Måste bara visa lite bilder. Måste bara vara lite så där mamma-älskar-pojke-jobbig!!! Kramar kramar! Love is in the air! 

 

vad ska jag ha på mig på Ellegalan?

    Bra?

Halloj finisar!

Vilket apväder det har varit idag. Frasse var inte nöjd ska jag säga. Han missnöjeshojtade i vagnen, big time.
På måndag är det dags för en ny era i Frans liv. Det är då han tar klivet in i vuxenvärlden och börjar förskolan! Min minste plutt! Min sista inskolning! Sen är småbarnstiden och mammaledighet över. Känns skönt och lite märkligt. Så intensivt tydligt att allt har ett slut. Buhu och puh! Typ.

Boban är hos sina älskade farmor och farfar. Dom hämtade honom på dagis i fredags och verkar inte vara på ingång till Stockholm. Naturligtvis sover han hela nätterna, äter med perfekt bordsskick, ritar teckningar som en Picasso och är allmänt uppstyrd. Han har det så bra där, men hans små mjuka händer och små roliga krumelurer saknas MIG! Jag älskar honom mer än livet. I morgon får jag nog sätta hårt mot hårt och be farfar Tommy komma hem med han! Läste ni förresten om familjen i Kalifornien? 13 undernärda barn hittades vid en husrannsakan och barnen var så smutsiga och undernärda att polisen trodde att barnen som var 18 var 10! Hur kan omgivningen missa????? Blir tokig av innebörden och påhittet ”hemmaundervisning”. Varför ska man undervisa sina barn hemma, utan insyn eller störta krav på transparens? Ett demokratiskt samhälle är byggt på sina hörnstenar och en av den viktigaste är skolan. Nyckeln till jämlikhet, frihet och utveckling. Fortsätt att läsa ”vad ska jag ha på mig på Ellegalan?”

 

Leka Tarzan i skogen?

”Vi äter mest godis i världen”. Jag ligger och tittar på Idrottsgalan. Prins Daniels röst, ”Fler människor dör av övervikt än av undervikt”. ”Våra 4-åringar sitter stilla mer än hälften av sin vakna tid”.
Jag tycker att det är skitjobbigt att mina mellankillar är såna skärmmufflar. Jag säger det att man kan sitta framför skärmen om man rör på sig också. Det går inte bara att göra det ena. Min 11-åring och hans kompisar vill inte gå hem till varandra längre. Dom vill gå hem och SPELA med varandra. Det är skönt att leka online. Då kan man sluta när man vill.

”Soffpotatis go away”

Man kan ta paus från varandra när man vill. Inga krav. Ingen riktig ögonkontakt. Mig skrämmer det faktiskt. Eller så är jag bara löjlig? Våra föräldrar sa säkert samma sak. Haha. Jag kommer ihåg att min mamma var orolig för att jag läste böcker på nätterna. Och spelade dataspel.

Idag skulle man ju vara överlycklig om ens unge låg och läste på nätterna. Kanske är det så att alla föräldrar alltid är oroliga för någonting. Att det är så det ska vara. Men det här med att ungarna sitter stilla, får övervikt och äter massa socker och skitmat. Det kommer ju skapa trötta och sjuka ungdomar. Jag tror som (prins)Daniel att man måste göra en stor jäkla helomvändning. Vi som vuxna har ansvar för att kidsen ska må bra och det gör ju ingen som sitter framför en skärm dygnet runt. Men shit, det är inte lätt.
Man får förklara varför det är bra att idrotta, äta bra mat och mindre snask. Men det är ju inte alltid man lyckas. Tänker att man får försöka vara en bra förebild. Typ att soffpotatisar föder soffpotatisar. Så nu är det dags att börja träna igen. Har bokat in några pt-pass för att komma igång och snart är det tennis igen. Älskar älskar tennisen! Testa en ny sport! Sån kick. Två av mina killar går på Fryshuset och där kan man träna på skoltid. Hur coolt???? Nästa sportlov ska vi åka på gemensam träningsresa! Har försökt att vi ska gå på gymmet tillsammans men det är för pinsamt att träna med morsan. Fast pingis och badminton funkar fortfarande. Och fotboll! Har så många superminnen från mina år på fotbollsplan. Älskar idrotten. Gemenskapen. Kämparandan. Lagkänslan. Tycker det skulle vara lag på att alla kids måste sporta! Hur gör ni för att hålla er i form? Och ni som har kids, hur får ni dom att strunta i skärmarna????? Jag kämpar med att presentera andra grejer som är braiga alternativ. ”Bio?” Nej! Dåligt alternativ! ”Vattenland?” Bättre! Kan ingen unge komma med ett mer prisvänligt alternativ? Leka Tarzan i skogen eller nåt…Kram kram

 

Cancergalan tog musten ur mig

Ossian i LA❤️

Nu har alla barnen börjat skolan och den 22 januari börjar Frallan förskolan! Det är ganska skönt att jullovet är över om du frågar mig. Även om det var väldigt härligt på alla sätt. Dom stora killarna hade det så otroligt härligt i Los Angeles med sin pappa. Jag brukar dagdrömma om hur dom har det på semestern. Haha! Fyra grabbar på resa,
typ. Mitt ex skickade massa fina bilder. Klart dom hade cabriolet och vipkort på Six Flag. Kan ändå inte riktigt förlika mig med känslan att jag inte får vara med i stunder som utvecklar och gör dom lyckliga. Hur underbart hade det inte varit att gå på Venice beach hand i hand med dom och tittat och pratat med alla sköna människor? Jag och mitt ex hade det stormigt under några år, många olika komplexa orsaker. Men på semestern var vi alltid så kompatibla. Bästa vänner. Älskandes. Det vi hade problem med var att mötas i vardagen. Tror att det är därför jag blir extra avis när dom åker iväg…En egomamma det är vad jag är, hihi.
Helt ärligt har jag varit helt slut senaste dagarna. Det händer grejer som jag kommer berätta mer om sen…och i måndags var jag på årets Cancergala i Annexet. Att se mammor, pappor och unga människor slåss för sina liv, höra om älskade som inte klarat fighten, se modiga anhöriga och sjuka berätta om sin vidriga kamp, det är så otroligt jobbigt och att det ändå finns så mycket kärlek och hopp i dessa familjer, det är fantastiskt! Jag tänker på det ofta, men efter en sådan kväll blir det så smärtsamt viktigt att påminna sig om att leva i nuet, att vara en bra medmänniska, att älska varje sekund och inte tjafsa om små skitgrejer!!!!!!

Benke och Tilde

Snälla, om du har råd och möjlighet bli månadsgivare på Cancerfonden.se! Eller swisha ett litet bidrag! Forskning forskning är vad som behövs för att vi ska kunna utrota den här hemska jävla sjukdomen. Min mamma var 49 år när hon gick bort i livmodercancer. Då snackade man inte ens om det! Och ni som har döttrar: vaccinera! Och mammografi! En älskad vän fick besked om aggressiv bröstcancer för några månader sen. Hon kämpar för sitt liv!!!! Jag tänker på henne hela tiden. Det måste gå bra! Det ska gå bra! Det var så fantastiskt att vara med i måndags. Och Tilde! Hur bra kan man vara? Vilken otroligt nyansrik, kärleksfull och tajmad och vacker tjej. Jag känner henne och hon är ju precis så där på riktigt jävla bra i verkligheten också! Bobo är hos farmor och farfar över helgen. Idag ska dom till frisören. Alla håller andan…Ha bästa fredagen. Idag börjar jag med fredagslistan! En liten återkommande grej där jag listar topps & flopps under veckan. Puss!

Skickat från min iPhone

 

Nu blir det inga fler bejbisar

Idag var Sanna och killarna och hälsade på. Magen börjar bli större. I april ska Sannas bebis komma. En liten kille. En kompis till Frans! Längtar typ efter den bebisen som efter min egna!
Sanna hade med sig min favorit Budapest-stock. Vi har samma bakelsesmak. Jag o Sanna. Min Sanna. Så lycklig över henne. Över att vi träffades. Det är sju år sen nu, och vi har gått igenom både härliga och asjobbiga grejer tillsammans. Och nu ska hon ha en bebis och jag är så tacksam!Nu är jag klar och det känns både skönt och lite sorgligt. Man har ju massa vänner som liksom varit så klara, ”Åh nej! Aldrig mer!” ”Inte en chans”. Så har jag aldrig känt. Jag älskar mina magar och mina bebisar. Mår oftast väldigt bra och blir harmonisk av graviditeten. Men nu är jag klar. Vare sig det känns eller inte. Skulle inte gå att vara fler i den här familjen! Vi är fulltaliga!!! Det är point of no returnera. Så nu sitter jag här. En gravidbok, vravings, tusen artiklar, poddar, barnvagnar osv senare och inser att jag aldrig mer kommer att vara med om den magiska magiska stunden när värkarna kommer. När vattnet går. Första värken. Smärtan. Förväntningarna. Rädlan. Och sen efter TUSEN år: LYCKAN. Lyckan över att få ligga med sin mjuka ulltussebebis och nosa bebislukt. Vem är där inne? Plötsligt får man veta. En alldeles egen lite varelse som är besviket av mamis och papis kärlek! Nu ska jag kolla på The Crown! Skönt ändå att inse att även kungligheter har samma vardagsproblem som en annan. Inte för att man trodde nåt annat. Men ändå! Bra serie! Kram!!!

 

Boys are back in town

Efter åtta dagars dygnetruntflytt känns det som jag har åldrats 25 år. Håret är i rovor, haha, menar tovor. Jag är torr som en fnösfnasa och går omkring här i huset i dom mest märkliga kreationerna. Idag hippenattsärk och träningsbyxor. I morgon förmiddag MÅSTE vi vara klara med lägenheten. Känns märkligt att tömma ett ställe där man bott. Men just nu känner jag mig ganska färdig med stan. Det jah älskade, ljuden, energierna, möjligheten till snabba lockelser har bara blivit för mycket senaste året. Tror att jag är ute efter lite sinnesro och utrymme. Har aldrig förstått mig på varför man vill vi trångt när man kan flytta några mil och ha råd med större. Huset är så mysigt och idag kom killarna äntligen hit. Blev typ glad när jag fick höra att deras plan från Los Angeles var försenat. Jag hade aldrig hunnit fixa deras rum annars även fast Nadja hade småkillarna på Leos lekland. Men nu hann jag göra superfint och killarna älskade det när dom äntligen kom sex timmar senare. ”Nice house”. Bobo var så glad att hans brorsor kom hem. Helt salig. Han skulle bada. Leka. Spela. Hoppa. Kramas. Till slut somnade Bobonav utmattning i Ilons säng. Syskonkärlek. Jag har inte orkat laga mat senaste kvällarna. Vi har ätit ost och lite chark istället. Egentligen är vi svenskar besatta av lagad mat. Killarna visade bilder och filmer från LA och alla tre äskade det. Palmerna, människorna, solen, vänligheten, kläderna, maten (mycket taco Bell tydligen)… Vore så kul att byta plats på svenskar och amerikaner ett år. Och se hur vi skulle påverkas rent humörmässigt. Tror att amerikanerna skulle bli helt suoerdeppiga här i mörkret. Tänder typ 200 ljus per kväll. Klarar mig inte annars. Men nu är barnen hemma igen och allt är lite ljusare. Mina pojkisar. Tonåringen drog ut på stan. Hade kompisabstinens. Know the feeling. Nu är jag svimfärdig!!! Sov gott! Puss

 

Vi behöver inte låtsas att det alltid är roligt att ha barn

Jag räknar lite snabbt på hur länge jag har varit småbarnsmorsa. 15 och 1/2 år. 15 och 1/2 år med oro, graviditeter, blöjor, baks, kräks, dåligt sexliv (några månaders undantag), solkrämer, snabbisar under täcket, barnmat, tandborstning, stora jämlikhetsbråk, inga barnvakter, stökigt, rocka socka, barn som inte vill sova, barn som inte vill bajsa, Gotlandssomrar, Thailandsvintrsr, skilsmässa, tårar, sorg, saknad, öppna förskolor, risiga underkläder, välling i sängen, sjukt många vagnar, dop, minihanstrsr som rymt, vandrande pinnnar som slutat vandra, otrohet, trots…men mest av allt: så otroligt mycket kärlek och lycka. Att få leva så nära en 1-åring, en 15-åring, är bättre än allt annat jag saknar och längtar efter tillsammans. Har nog kommit fram till att jag är småbarnsberoende. Att jag är en barnjunkie…Känner mig halv utan småfolk! Men nu är jag klar, är man nånsin det förresten???? Min kropp vill inte mer, jag vill ha tillbaka mina bron, mitt underliv, mina kvällar, komma i mina kläder, resa utan bebispanik. Mycket, det mesta, är underbart med barn, men det är inte alltid så jäkla kul. Man städar. En unge kommer. Det ser ut som grisfest på fem sekunder. Det är så lätt att man blir ”kompanjoner” istället för älskande. Jag harvade så mycket förra veckan när Mathias tyckte att vi skulle börja klunsa om vem som skulle ta bajsblöjan, haha. Lite roulette i vardagen typ. Samma sak när ungarna vaknar på natten. Både jag och M spelar ”klubbad säl”. Se där lite mer rollspel i vardagen. Häromnatten kastade M vällingflaskan på mig. Något som han säger att han inte minns…vi håller på att klura ut hur vi ska älska varandra under tvätt och blöjberget. Hur vi ska tända ångan. ”Du kan börja med att klipp tånaglarna älskling”. Sa jag med väsande röst…
Tur att man kan garva.Tnkte starta en sida där alla vi som kämpar med vardagspusslet (är ändå ett superbra ord!) så kan vi stötta varandra i vårt och torrt! Återkommer om detta livsviktiga
projekt. Leva livet! Och våga erkänn att barn inte alltid är kul. Det är vetenskapligt bevisat. Dom flesta PR var lyckligare innan barn. Men va fan! Nu har CI ju barn och ska leva bästa livet med dom små grisarna. TIPS!!!!❤️❤️❤️❤️❤️

 

Gott nytt år alla fina!!!! Jippie!

Gott nytt år!

Alla ni som har flyttat någon gång vet hur mindfucking det är! Man står där och har sååååååå lång tid på sig att packa. Så lång tid på att måla om, fixa adressändring, rensa kläder. Man tror att man är någon sorts munk som kan meditera sig fram till själva flyttdagen. Så blir det jul och man kollar almanackan och börjar typ SKRIKA!

Så är det nu. Haha. Mitt eviga klantarsel!

Men å andra sidan hade vi världens bästa nyårsafton. Vi firade med min gamla bästis Frida, hennes man Urban och deras kids. Samma gäng som vi var i fjällen med. Så skönt att hänga med sina gamla tjejkompisar. Det är lite som att cykla. Man vet för alltid hur man snurrar pedalerna när man en gång har lärt sig.
Nyårsafton är alltid lite ångest tycker jag, ”Ska vi vara här?” ”Vem köper skaldjur” ”Jaha, ska ”dom” vara med ”dom”. Ja ni fattar. Dessutom så är det ganska många av mina kompisar som INTE har småbarn. Och ni som har crazy-1-åringar och 3-åringar vet hur lätt det är att koncentrera sig på en vuxenkonversation med en skrikande unge under stolen.

Sånt är svårt att se för någon som har större barn. Jag vet det själv. Man är på gott och ont, inne i sin egen vardag och verklighet! Så därför bestämde vi oss för att vara hemma hos Frida och Urban i deras villa i Nacka. Vi åt skaldjur och godaste lammet och smällde raketer och var upp till 04! Känner mig fan stolt över att jag pallade hålla mig vaken och pigg så länga, haha!

Boban och Frasse blev livrädda när Urban smällde raketer så vi fick gå in från balkongen…Mina killar.

Mina stora killar är ju i LA med sin pappa och lever high life så det känns också bra!

Nu har jag också börjat inse vad det är som är så nice med hus. Eller jag har ju märkt det på landet, men det är att man kan vara på olika våningar. Gud vad det frigör energier. Och gud vad det är skönt att gå upp och ta ett bad, till exempel. Sen kan man ha folk som bor över utan att det känns som att man bor i en laxask med bastuvärme.

Hur var ert 2017? Mitt var fullspäckat! Mycket jobb! Mycket barn! Mycket tjafs! När jag och Mathias vaknade på nyårsdagens morgon kändes det som att vi vägde tio kilo mindre. Som att vi lämnat skitpåsen kvar i 2017! Det är lätt att man hamnar i gnällspåren som par. Till slut finns det jäkligt lite energi kvar för kärlek och pepp. Ändring på det nu! Nu ska jag vara världens bästa partner och begär att M ska vara det också: Vad är kärlek annars värd???

Så nyårsdagen var regn och regn, men vi tog ändå en lång härlig promenad och fikade på Hellas. Åt våfflor. Sen körde vi nyårsdagens stora klassiker, pizza, chips, godis och film. Man hajar att man inte har någon koll på filmer när det tar en halvtimme och hitta en film och det slutar med att man kollar på Bridemaids, hahahahahaha. Hade faktiskt inte sett den…Men den var ju underbar. Är fortfarande i chock över hur amerikanerna fortfarande verkar tycka att giftermål är det viktigaste som finns i världen. Jag kanske bara är avis!

Sen åkte vi hem till huset och sov i samma säng allihopa. Kärlek en masse!

Gott nytt år till er alla! Hoppas ni får bästa bästa året och att ni har massa spännande saker framför er!

puss så länge

 

Hur åker man bil med barn?

Erkänner direkt. Varken jag eller M
är några vidare it-genier. Helt ärligt är vi helt jävla värdelösa. Huvet upp och fötterna ner. ”Vet du var laddaren är”? Det är typ den vanligaste frågan här hemma. Boban fick en padda som blev sniff och nu får han kolla på tv, ibland, haha. Männen ärligt talat så tycker jag att alla får göra som dom vill. Padda till middagen? Shoot! Egen telefon vid fem. Fine med mig. Bara det att jag själv känner att mina stora barn håller på för mycket med sina telefoner och spel. Jag vill ju att vi ska umgås. Men dom, 11
Och 13-åringen, vill hellre umgås med sina gears. Och ärligt talat så har jag och mitt ex helt olika åsikter om det där. Han är ju själv värsta teknikfreaket så då är man väl fine med att kidsen sitter framför skärmen.

Så nu till min fråga (som så klart hat med hela frågan att göra). Hur gör mannar man åker bil med småskojarna? Jag har aldrig lyckats särskilt bra. Dom
Gillar inte att sitta fast. Dom gillar inte att sitta still. Men framförallt så har dom kanske ”fel” gear. Många av mina vänner har ju för fasen TV i BILEN!!! Som enrullande jävla bio!!! Och paddor och telefoner och allt du kan drömma om. Vingar oftast två telefoner och en är ofta urladdad. Jag mår illa när jag löser
bok. Sjunga tröttnar alla på efter ett tag. Ja ni fattar. Det är bättre att åka tåg! Men ibland funkar ju inte det. Som när man ska till Ramundberget. Man kan så klart åka buss. Men den här gången fick vi ett supertips och stannade och sov över på ett hotell nära Järvsö, hotell Orbaden. Så jäkla fint och härligt! Finaste rummen. Den här gången bodde vi i ”Afrika”-svien. Bara en sån sak! Sen spa-ade vi och åt god mat istället för att åka nio timmar i sträck! Och igår flyttade vi in i huset på Lidingö. Så klart är det flyttkaos och flyttjafsn, men allt känns toppen förutom att alla är förkylda. Men shit vad tyst det är i förorten!!!!! Hoho! Vi är här! Träffade Pernilla W på Ica det första jag gjorde. Vi ör typ grannar! Blir nog bra det hör med villa! Sov gott! Puss

På bästa hotellet Orbaden.
Fika utan teknik i nya vardagrummet