Magen i vecka 8+3 och 32+4

Vecka 8+3.
Slutspurtsmagen!

Hahaha. Hittade en gammal bild från när jag och Sanna var i Portugal i oktober. Jag tyckte magen var så stor. Skickade en bild till Mathias som blev impad, hehe.

Då var det mer en liten krusning på vattnet, nu är det mer Kalle Kanonkula. Blir lika förundrad att en bebis verkligen kan växa där inne. Mirakel! Kärlek!
Det har börjat bli lugnare där inne. Bobo har inte så mycket plats kvar så istälLet för att snurra runt och göra volter roar han sig med att dricka fostervatten. Hick. Hick. Hick.Hela min tjocka mage bubblar. Kissar som en kamel. Äter som en häst. Boar som en som en orm.

Igår fick min kompis barn. Två veckor över tiden. Det är inte aktuellt att Bobo går på övertid. Det har jag redan förklarat klart och tydligt. Killarna här hemma gosar och pussar magen. Dom har börjat räkna dagarna. Herregud! Snart är vi fem! Kan knappt tro att det är sant! Mathias börjar bli lite nervös men är den gulligaste blivande pappan. Klappar, gör små hälsotallrikar, säger fina grejer, fixar och donar. Jag känner mig cool som en filbunke. Det här kommer att gå finfint. Jippie!!!!!!!

 

Godaste och nyttigaste receptet på våfflor

Bästa böckerna av Johanna.

Grattis på våffeldagen. Jag och finaste kockan Johanna Westman lagade nyttigt och gott mellanmål på BARNmässan i Karlstad i helgen. Otroligt smarriga om man vill ha en nyttigare alternativ som frukost eller mellanmål till barnen. Jag älskar Johannas böcker. Inspirerande, roliga och enkla att härma! Här är receptet på våfflorna vi gjorde (Johannas recept!)

VÅFFLOR

150 g fryst bladspenat eller 2 finrivna morötter
2 ägg
2 1/2 dl mjölk (dra ev ner på mjölken om moset är väldigt löst.
4 dl siktat dinkelmjöl
2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
100 g smält smör
2 dl vichyvatten eller mineralvatten

Tina spenaten. Pressa ut vätskan och hacka spenaten fint./ riv morötterna på den finaste på rivjärnet.

Vispa ihop ägg och mjölk. Tillsätt mjöl blandat med bakpulver och salt. Rör till en jämn smet.

Vispa ner smör och vatten och vänd ner spenaten.

Hetta upp våffeljärnet. Pensla laggen första gången med lite smör. Häll i smet och grädda våfflorna gyllenbruna.

 
 

Tack för den här gången BARNmässan i Karlstad

Johanna Westman och jag lagade mat.

Jisses vilken helg! Tre kids, en låda med böcker, utställare, amningssnack, sex-under-graviditet-och-efter-barn-pepp, nyttiga våfflor, Pappa Pastell, barnmatspuréer, ljuvliga barn, tjejsnack, Läkare utan gränser, galen babyshopping till Bobo, 12-barnsbonanza, tvillingchock, bubbelpoolsdyk och mycket, mycket mer, Alex Schulman om relationer, Josefin Crafoord med bästa stylingtipset.

Svante och Dante snickrade loss.

Är helt slut, men fylld med energi efter tre dagar på BARNmässan i Karlstad. Vet inte hur många gånger jag varit där, men varje gång Linda Modin Klemner (arrangören) ringer så kan jag inte säga nej. Träffade gulliga bloggfans från Karlskoga också. Sånt är alltid kul! Kommer plocka några favvisar under helgen och gå in djupare i. Till exempel det här med färdknäppen, sex under och efter bebis, barnmatspepp och lite smått och gott! Puss!

Amningstrion.
 

Ska vi ha en hund?

Ossian och Whoppie.

Ossian har tjatat i flera år, ”Jag lovar att gå ut med den. Sex på morgonen också!” Jag förstår ju det härliga i att ha hund. Mysigt! Tryggt! Ansvar i en ulltuss!

Och när jag läser på lär jag mig att bebisar och hundar är bra tillsammans (”hundar är naturligt snälla mot bebisar”. På pappret ser allt bra ut. Mathias har hundvana. Vi får plats. Den kan gå på dagis.

Men ändå. Vem ska se till att valpen blir rumsren? Får gå UT och bajsa och kissa? Vem ska klippa tånaglarna, bada den, uppfostra den? Jag blir matt bara jag snuddar vid tanken! Alltså gör jag en klassisk skenmanöver och lånar Mickes och Sannas hund: Whoppie. En liten hund. En pigg hund. En hårig hund.

Ossian har stekt köttbullar. Rastat. Gosat. En gosedjurshund har blivit lemlästad och sexuellt ofredad. Några köttbullar har spytts upp och inmundigades på nytt.

Dante: Vad smart! Då fick han äta frukost två gånger.

Det gäller att se positivt på saken! Trots att vi blev väckta 05.30…forts. följer…

 

Frukt är inte godis

Tacobufféväninnan.

Jag och Sanna är på Rasta i Nyköping. Vi spelar in tv, vår serie. Det ska spelas in slutscen. Så ser jag den skylten. ”GODIS 700 sorter” och jag tänker att det här med socker och stor bebis kanske inte har något jättedirekt samband. Men jag står emot. Äter tacobuffé. Kastar längtansfulla blickar mot färska gottissaker. nappar, sura döskallar, polkagrisar, svarta fiskar. Och sen går Sanna loss. Och Ann-Linn. Jag går på toaletten och kissar. Är stolt över mig själv. Den moderna sockerepidemin kan jag stå över. Frukt är också godis. Ett steg kvar. I past the test! MEN DET DOFTAR SÅ GOTT! Min näsa blir liksom som en magnet mot sötsura stjärnor och så slutar det med att jag står där glad som en lärka, ”62 kronor tack”. Jag tar några bitar. Det är ju snart påsk.

Jag ger upp.
700 sorter!
The big rat!
 

Förlossningsstress – hjälp!!!

Bilden av en stressad mor.

Ok. Åtta veckor kvar. Sitter på jobbet. Skitstressad. Mathias var sjuk i förrgår så vi var tvungna att skjuta upp föräldrakursen. Har ingen vagn. Ingen barnstol. Drömmer konstiga drömmar och sover som en elektrisk ål. Idag kommer kärleksungarna. Jag mår illa. Behöver ringa min pappa. Ska på barnmässa i Karlstad i helgen. Kul men fullt upp med tre vilda gossar. Måste boka profylax, göra knipövningar, hämta ut fina klänningar på posten. Trösta deppiga kompisar. Skriva programförslag. Städa. Fan vad jag gnäller! I-landsproblem så att det står härliga till. Kan faktiskt föda på golvet i hallen och krypa ner under täcket bara Bobo mår bra och är frisk! Nu kör vi! Behövde bara gnälla av mig lite…

 

”Hur mycket har du gått upp i vikt?” och andra frågor till gravida som folk inte har att göra med

Min kompis Robin lade ut den här filmen på Facebook igår.

Jag tror ingen av er har trillat ner på golvet och hamnat i akut chocktillstånd. Mode- och skönhetsbranschen är en råtthåla där man fejkar och gör om tills allt som stavas naturligt raderats och suddats ut till löst hängande atomer i kosmos. Det är vackert att vara naturlig och andra klyschor är skitsnack som mimas framför kamerorna – och det vet vi.

Men ändå. Jag blir ändå så jävla upprörd! Och äcklad. Det går ju inte att vinna mot dom här idealen. Det är som att myror skulle kriga mot dinosaurier. Utgången blir aldrig oviss. Skönhets-David kommer aldrig att vinna mot Goliat.

Och vi undrar varför unga tjejer har svårt att sova? Varför dom mår psykiskt dåligt? Varför dom känner sig tjocka och misslyckade? Vad hände med det kollektiva ansvaret? Hur vore det om vi tänkte till innan vi häver ur oss frågor som ”Hur mycket har du gått upp i vikt under graviditeten?” eller skitsnacket bakom ryggen på någon som har svårt att gå ner sina gravidkilon eller bara gått upp lite i vikt? Jag vill också trivas med mig själv och må bra, men dom hårda utseende- och viktlinjer som ständigt stramas åt och tajtas till är INTE mänskliga. Dom är för robotar, ickemänniskor.
Vi har ett ansvar gentemot varandra. Vi har ett ansvar att älska varandra med fel och brister, lite övervikt och risigt hår. Vi har ett ansvar gentemot unga människor att få dom att känna sig vackra, betydelsefulla och speciella. Om vi bara bedömer varandra efter ytan kan vi lika gärna lägga ner. Tänk efter före – med respekt.

Annars bajsar vi på vår värld och på människorna som bor där. Det luktar illa.

Solidaritet! Systerskap!
Min naturliga navel efter tre kids. Och ett par väldigt naturliga trosor som vittnar om min naturliga inställning till det här med graviditet.
 

Vi måste våga prata om det…

Ja, utsikten är då inte vårlik.

Ja det här att det har snöat. Även om det är traumatiskt. Även om den kommer tre månader för sent. Barnen var glada i alla fall.

Trots att det var en skitmorgon när jag inte kom upp för backen och vi hamnade i kaosbilköer och kom 40 minuter sent till skolan. Plötsligt kände jag mig väldigt, väldigt gravid. Som när man inte kommer upp för backen och tänker att ”nu är det kört!” ”Nu får jag flytta in i bilen och föda barn där.”

Halka – inget för gravida.

Lösningar på problem är utraderade från min hjärna. Min hjärna är inne på bebis, mina nya snygga gravidbrallor från Glammom och intensiva gravidfixartankar. Som tur var kunde Mathias, som låg hemma med feber, fortfarande komma på idén att man kan backa en bil och prova att gasa. Blev också sen till poddcastinspelning med Ebba von Sydow (underbara mänska!) men hon var ännu mer sen…

Min livlina – gravidbrallan.
Två sena mammor är bättre än en.
Trött son. Sjuk man.