Back to my roots

I samarbete med Ancestry.se

Om min fyra och ett halvtåring Bobo får bestämma vad han vill att vi ska göra på när vi är lediga säger han alltid att han vill gå dit där, ”Aporna och dinosaurierna bor” (Historiska muséet).

Så brukar vi knalla omkring där och jag får berätta om den minsta urmamman Lucy som vi är släktingar med. Det tycker Bobo är jätteknasigt. Att vi alla kommer från en enda mamma. Då brukar jag ge upp, haha. Men att veta var vi kommer ifrån är ju ett härligt sätt att lära känna sig själv och sina egenheter på.

För snart två veckor sen öppnade sig en ny värld för mig. Jag som har längtat efter att veta mer om mitt ursprung nu när mina barn börjar bli större (ja, inte alla) och frågar efter sin mormor och dom andra glada ansiktena, ibland i konstiga färgen svart/vitt, på bilderna i dammiga gamla fotoalbum.

I en värld som blir både mer öppen och mer stängd, är det så otroligt lätt att få svar på varifrån man kommer och vem som är släktens alldeles egna Lucy. Igår kom resultatet från mitt lilla saliv! Min alldeles egna, unika DNA-story (måste kanske åka och hälsa på alla och skriva en bok om deras öde!)

Så galet! Bara att klicka på länken och plötsligt fick jag en massa nya släktingar som ”Abby” från Oklahoma eller gumman Lois Grant från Washington. Att sitta framför datorn och kolla på bilder på släktingar från hela världen är ju typ det mest spännande jag har gjort! Bland annat har jag fått veta att jag är 60 procent svensk och 33 procent norsk! 3 procent av mitt DNA härstammar från Baltikum och 2 procent från Finland. Dom sista två procenten är jag ryss!

Det här kanske förklarar varför jag älskar Norge och alltid känner mig så hemma där! Vi ska ju till Norge på jullovet och hälsa på Mathias bästa kompis. Tills dess måste jag leta upp några koselige släktingar som jag kan hälsa på. Visst är det märkligt? Att vi alla på något sätt är släkt och familj. Visst får det en att känns sig som en den av något stort och fint, som ett gigantiskt grönt träd som grenar sig över hela världen. Snart kommer Bobo och killarna hem. Då ska jag berätta för dom om deras spännande historia. Tänkte på det. Istället för att ägna halva julen åt att springa runt och leta julklappar som ska slås in till tre på julaftons natt: köp ett DNA-test på Ancestry.se och skicka i den digitala strumpan! Jag lovar att det kommer att bli julens mest uppskattade klapp!

Kanske min gamla moster!
Mormor var inte valon
Ännu en anledning att åka till Amerika
Mitt släktträd har blivit större

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *