Utan barn i Almedalen, DJ-battle och självständiga Bobo

Nu är jag tillbaka i Visby efter 24 timmar fotbollsbonanza hemma i Valleviken. HELVETE vilken svettig match det var! Och sen England-Colombia. Tänker på alla som biter på naglarna. Kan ju bara ha stumpar kvar…

Älskar fotboll! Älskar att man tittar på saker tillsammans. Att man kan vara med sina barn i alla åldrar och alla har lika kul. Kanske inte Frasse som blir superrädd när hans pappa och brorsor skriker som om dom har blivit påkörda av en liten bil.

Men Fransen börjar bli härdad. Vi försöker förklara på hans rövarspråk i pedagogisk ton, ett vi bara är glada och att vi hejar på killarna i gulblått. Haha! Dom var så gulliga igår. Hade små Sverigetröjor och Ossian hade målat svenska flaggor på deras kinder. Eller han försökte först styra upp mina flaggor som gjordes omvänt så gula korset blev grönt. Jaja.

Nu är jag plötsligt tillbaka i Almedalen med mannen. Svärisarna har Bobo och Frans i sin lilla stuga i Othem. Känner ingen som älskar sin farmor och farfar så mycket som Bobo. I morse satt han vid bordet med sin lilla väska och bara ”Ska vi inte åka någongång?” Och när vi lämnade killarna i stugan sa han bara ”Ni kan åka nu”.

Självständig som en buffel. Själv ville jag aldrig sova borta när jag var liten. Tror det mesta handlar om inställning hos föräldrarna, ärligt talat. Jag fick alltid känslan att jag övergav min mamma. En känsla som Bobo inte verkar känna till, hehe. Äntligen har det slutar blåsa och Gotland är så där ljuvligt som bara Gotland kan vara! Ossian har åkt hem till Stockholm, så nu är vi lillefamiljen en vecka. Vad gör ni???? Har ni semester? Jag jobbar lite här och där, men från och med i morgon tänkte jag vara lite ledig! Ikväll ska vi på DJ-battle här i Almedalen. Festa med mannen. Det var inte igår!!!! Puss

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *