Ibland vill man HEMSKT gärna ta en paus från sina barn

Det ser alltid ut som en bra idé på pappret. Det här att man ska bo ihop väldigt många barn och väldigt få vuxna. Och det här som ”folk” säger att barnen ”tar hand om varandra”. Jo. Men sen är det väldigt långa pauser då dom inte riktigt vill ta hand om

varandra. Och alla jäkla slajm? Vem köpte den? Och vem kletade ut den på min swedish rugs-matta???? Att vara för många på en för liten yta är som att leva i en evigt pågående rättegång samtidigt som man jobbar som konflikthanterare på FN. Eller som att vara militär utan minsta pondus. Ingen för honnör när man går förbi och ingen tar order. ”Städa nu annars blir jag arg”. Man tittar ut över alla frågetecken som bara ”Jaha”. Sista morgonen var mycket nära en djup kris (läs sammanbrott) mellan mödrar och barn. Lotta fick utbrott. Jag försökte få tag en jourstädare. Huset såg ut som en soptipp och den enda tröst som fanns var barnens uppenbara lycka att få hänga i klasar och stöka ner…Men ibland hjälper det inte att man är världens härligaste mamma som fixar och fixar, man tröttnar på dom bortskämda tonårstrollen som hugger pumpor ute på vedstubben, äter en ur huset och måste bli hotade för att hjälpa till. Så här: man vill HEMSKT gärna tar en paus från sina barn. Man vill låsa in dom och slänga nyckeln. Man vill sälja dom på auktion för en kexchoklad. Så städar man i fem timmar och ska skjutsa dom största till båten . Och så är dom så fina och så snälla och man minns alla gånger när dom var mindre och hjärtat gick sönder både när dom kom och gick för dom var allt för små för att vara utan sin mamma eller pappa. Allt kommer över mig och tårarna rinner och barnen blir oroliga. ”Mamma sluta gråta annars kan vi inte gå på båten”. Men jag kan inte sluta gråta. För dom

är allt jag har. Och dom är lyckliga och fulla av liv och har haft skitkul och själv är man ett sömnlöst vrak. Men då har man kompisar som har världens härligaste hotell inne i Visby, Revolver hotell (bloggar mer om det i morgon). Så plötsligt sitter jag och Anitha och käkar middag och barnen leker. Fortfarande skitjobbiga men inte så många, haha. Och vi badar och byter bajsblöjor och allt är som vanligt och det är fint och bra! Puss på er och kämpa på.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *